Smörgåsbord
Så, då har man precis tagit sig igenom en tisdag-onsdag bestående av en hel massa fotboll i form Champions League. Tre fulla matcher blev min skörd denna gång. Och bäst sått var det i Florens. Återigen, Fiorentina - Lyon var en riktig höjdare till match som verkligen stack ut från mängden (läs: Zenit - Juve och LFC - OM) och gjorde säkert inte bara mig mer än nöjd.
Så nu tar jag en välbehövlig rast från matchåskådandet tror jag. Det är ju i och för sig Uefa-cupen imorgon med matcher som Rosenborg - Valencia, Schalke 04 - Manchester City, Deportivo La Coruña - Feyenoord och så vidare. Allt går väl att följa genom bet365 (urfåniga reklamsnuttar btw) om jag inte har förstått det helt fel.
Men man blir fet av för mycket och jag har gnagt i mig en hel del halvfabrikat på sistonde så en paus är välbehövlig.
Men sen till helgen...
Jävlar vilken väldukad fotbollsbuffé det bjuds på. Man måste nog försöka rikta in sig på några få (typ 3-4 är få) matcher och se dem på riktigt. Inte hatta/zappa omkring allt för mycket och försöka få i sig allt för att sedan inse att man inte har varken fått sett något fullständigt eller lyckats njuta fullt ut av något.
Först ut på lördag är det mycket spännande toppmötet mellan Bayer Leverkusen och Bayern München. Tvåan i ligan möter trean och det känns som att dessa toppmatcher i Bundesliga inte har samma benägenhet att låsa sig på samma sätt som en toppmatch i exempelvis Premier League (läs: Chelsea - Liverpool) ofta gör. Dessutom så tror jag inte att jag har sett en hel match från tyska ligan i år och borde därför skämmas eller bättra mig. Och vilket tillfälle att bättra sig är mer lämpat än detta? Jag tror det kan bli en riktigt bra match.
Sen är det ett antal mer eller mindre halvintressanta matcher i Premier League. Aston Villa - Fulham samt Stoke - Hull går visst före Middlesbrough - Newcastle hos Canal+. Detta är i mitt tycke en mer än underlig prioritering då Boro - Newcastle är ett derby och sådant skall inte underskattas.
Men lördagens stora publikdragare måste ändå återfinnas i Primera Division i Spanien där Barcelona gästar Andalusien för att möta ligafemman Sevilla. Jag skall inte komma med ett för långt utlägg om detta möte då jag inte följer La Liga lika slaviskt som engelska ligan. Men om Sevilla vill haka på ligatitelståget som kanske går inom en relativt snar framtid så ligger det nog stor vikt vid att undvika en förlust och då allra helst kamma full pott mot ligaledarna. Barca är under november månad (sju matcher) obesegrade och har under denna period av allskans typ av matcher (SL, SC och CL) ett målsnitt på över 2,8 gjorda mål per match så att tala om något annat bra form är en lögn.
Hur som helst. Denna matchen missar jag ogärna.
Vidare till söndagstablån då. Ajax möter Utrecht och Inter möter Napoli, Stuttgart möter Schalke och Rennes möter PSG, men ingenstans här kommer mina blickar riktas.
Nej söndagen skall i stort spenderas till att bevaka fotbollen som spelas på de brittiska öarna. Som den sanna anglofil man är när det kommer till fotboll så går Manchester-derbyt före ett annars på förhand mycket gemytligt möte mellan Roma och Fiorentina.
Jag måste försöka få lite klarhet i var man har Manchester City någonstans. Ena dagen får de stryk mot Bolton eller kryssar mot Hull för att sedan som senast utklassa (det något krisbetonade) Arsenal. Jag är redo att sätta ganska mycket pengar på att de inte upprepar fjolårets smärre bragd då de gav sin nemesis på käften inte bara en gång utan under båda mötena. Men om man skall lyckas vinna något utav dessa två derbyn som sker den här säsongen så är det nog nu på hemmaplan som gäller.
Nästa stopp, London. Kanske den på matchen som på förhand lockar mig mest av helgens breda utbud, Chelsea - Arsenal. Om man inte vet var man har Manchester City i dagens läge, har man då något som helst hum om vad Arsenal kommer att prestera? De två raka förlusterna i ligan mot först Aston Villa och sedan Manchester City var verkligen inte något jag hade trott på förhand. Och dessa kom alltså efter man tagit en mycket meriterande seger mot fjolårsvinnarna från Manchester. Och innan det så drog man av två (ur Arsenalsupporternas ögon sett) riktiga skitmatcher där ingen utav dessa innebar seger. Sammanfattningsvis så har man alltså på de fem senaste matcherna i PL vunnit mot det på förhand svåraste motståndet och skralt värre bara lyckats få ytterligare en(!) poäng på de övriga fyra (inte allför svåra) matcherna?
Chelsea har varit ruggiga att skåda under säsongsinledning då de har fått spelet att klaffa, men har nu två raka kryssmatcher i bagaget och borde således vara taggade till tusen. Vilket i och för sig Arsenal med all sannolikhet också kommer att vara.
Svårtippat värre, men om jag får skjuta från höften och bara kasta ut en känsla så tror jag att Chelsea blir för svåra Arsenal. De blåa laget med den rika ryssen har en hel kvintett av galet talangfulla innermittfältare att bara välja och vraka bland. Arsenal har dock den mest talangfulla i form av den nyutnämnda lagkaptenen Cesc Fabregas, och ensam är stark säger man ju... Men fan inte så stark att Essien, Ballack, Lampard, Mikel och Deco (välj tre) behöver vika ner sig där. För jag tror att matchen kommer att avgöras på mitten av planen och jag tycker att Arsenal saknar den kvaliteten Chelsea besitter där. Undantaget Cesc (vars huvudsakliga styrka inte är kamp) så har klart sämre alternativ än Chelsea i form av Diaby och Denilson.
Som sagt, svårtippat. Men om jag måste så säger jag 2-1 till Chelsea. Och bara för att jag tror på en Chelsea seger så lyckas väl Arsenal på något underligt sätt vinna denna match.
Ovisst värre, men en sak är säker, detta missar jag inte.
Så. Har du nu läst hela detta alldeles för långa blogginlägg med rubriken "Smörgåsbord" så är du säkert hungrig. Gå och ät något. Kom sedan tillbaka och lägg gärna en kommentar. Så farligt är det inte och jag skulle verkligen uppskatta om just du gav mig din eller dina åsikter. Eller varför inte lite feedback?
Bra, Tack!
Ps. Jag glömde säga att Valencia möter Real Betis på söndag. Klart ätbart. Ds.
Så nu tar jag en välbehövlig rast från matchåskådandet tror jag. Det är ju i och för sig Uefa-cupen imorgon med matcher som Rosenborg - Valencia, Schalke 04 - Manchester City, Deportivo La Coruña - Feyenoord och så vidare. Allt går väl att följa genom bet365 (urfåniga reklamsnuttar btw) om jag inte har förstått det helt fel.
Men man blir fet av för mycket och jag har gnagt i mig en hel del halvfabrikat på sistonde så en paus är välbehövlig.
Men sen till helgen...
Jävlar vilken väldukad fotbollsbuffé det bjuds på. Man måste nog försöka rikta in sig på några få (typ 3-4 är få) matcher och se dem på riktigt. Inte hatta/zappa omkring allt för mycket och försöka få i sig allt för att sedan inse att man inte har varken fått sett något fullständigt eller lyckats njuta fullt ut av något.
Först ut på lördag är det mycket spännande toppmötet mellan Bayer Leverkusen och Bayern München. Tvåan i ligan möter trean och det känns som att dessa toppmatcher i Bundesliga inte har samma benägenhet att låsa sig på samma sätt som en toppmatch i exempelvis Premier League (läs: Chelsea - Liverpool) ofta gör. Dessutom så tror jag inte att jag har sett en hel match från tyska ligan i år och borde därför skämmas eller bättra mig. Och vilket tillfälle att bättra sig är mer lämpat än detta? Jag tror det kan bli en riktigt bra match.
Sen är det ett antal mer eller mindre halvintressanta matcher i Premier League. Aston Villa - Fulham samt Stoke - Hull går visst före Middlesbrough - Newcastle hos Canal+. Detta är i mitt tycke en mer än underlig prioritering då Boro - Newcastle är ett derby och sådant skall inte underskattas.
Men lördagens stora publikdragare måste ändå återfinnas i Primera Division i Spanien där Barcelona gästar Andalusien för att möta ligafemman Sevilla. Jag skall inte komma med ett för långt utlägg om detta möte då jag inte följer La Liga lika slaviskt som engelska ligan. Men om Sevilla vill haka på ligatitelståget som kanske går inom en relativt snar framtid så ligger det nog stor vikt vid att undvika en förlust och då allra helst kamma full pott mot ligaledarna. Barca är under november månad (sju matcher) obesegrade och har under denna period av allskans typ av matcher (SL, SC och CL) ett målsnitt på över 2,8 gjorda mål per match så att tala om något annat bra form är en lögn.
Hur som helst. Denna matchen missar jag ogärna.
Vidare till söndagstablån då. Ajax möter Utrecht och Inter möter Napoli, Stuttgart möter Schalke och Rennes möter PSG, men ingenstans här kommer mina blickar riktas.
Nej söndagen skall i stort spenderas till att bevaka fotbollen som spelas på de brittiska öarna. Som den sanna anglofil man är när det kommer till fotboll så går Manchester-derbyt före ett annars på förhand mycket gemytligt möte mellan Roma och Fiorentina.
Jag måste försöka få lite klarhet i var man har Manchester City någonstans. Ena dagen får de stryk mot Bolton eller kryssar mot Hull för att sedan som senast utklassa (det något krisbetonade) Arsenal. Jag är redo att sätta ganska mycket pengar på att de inte upprepar fjolårets smärre bragd då de gav sin nemesis på käften inte bara en gång utan under båda mötena. Men om man skall lyckas vinna något utav dessa två derbyn som sker den här säsongen så är det nog nu på hemmaplan som gäller.
Nästa stopp, London. Kanske den på matchen som på förhand lockar mig mest av helgens breda utbud, Chelsea - Arsenal. Om man inte vet var man har Manchester City i dagens läge, har man då något som helst hum om vad Arsenal kommer att prestera? De två raka förlusterna i ligan mot först Aston Villa och sedan Manchester City var verkligen inte något jag hade trott på förhand. Och dessa kom alltså efter man tagit en mycket meriterande seger mot fjolårsvinnarna från Manchester. Och innan det så drog man av två (ur Arsenalsupporternas ögon sett) riktiga skitmatcher där ingen utav dessa innebar seger. Sammanfattningsvis så har man alltså på de fem senaste matcherna i PL vunnit mot det på förhand svåraste motståndet och skralt värre bara lyckats få ytterligare en(!) poäng på de övriga fyra (inte allför svåra) matcherna?
Chelsea har varit ruggiga att skåda under säsongsinledning då de har fått spelet att klaffa, men har nu två raka kryssmatcher i bagaget och borde således vara taggade till tusen. Vilket i och för sig Arsenal med all sannolikhet också kommer att vara.
Svårtippat värre, men om jag får skjuta från höften och bara kasta ut en känsla så tror jag att Chelsea blir för svåra Arsenal. De blåa laget med den rika ryssen har en hel kvintett av galet talangfulla innermittfältare att bara välja och vraka bland. Arsenal har dock den mest talangfulla i form av den nyutnämnda lagkaptenen Cesc Fabregas, och ensam är stark säger man ju... Men fan inte så stark att Essien, Ballack, Lampard, Mikel och Deco (välj tre) behöver vika ner sig där. För jag tror att matchen kommer att avgöras på mitten av planen och jag tycker att Arsenal saknar den kvaliteten Chelsea besitter där. Undantaget Cesc (vars huvudsakliga styrka inte är kamp) så har klart sämre alternativ än Chelsea i form av Diaby och Denilson.
Som sagt, svårtippat. Men om jag måste så säger jag 2-1 till Chelsea. Och bara för att jag tror på en Chelsea seger så lyckas väl Arsenal på något underligt sätt vinna denna match.
Ovisst värre, men en sak är säker, detta missar jag inte.
Så. Har du nu läst hela detta alldeles för långa blogginlägg med rubriken "Smörgåsbord" så är du säkert hungrig. Gå och ät något. Kom sedan tillbaka och lägg gärna en kommentar. Så farligt är det inte och jag skulle verkligen uppskatta om just du gav mig din eller dina åsikter. Eller varför inte lite feedback?
Bra, Tack!
Ps. Jag glömde säga att Valencia möter Real Betis på söndag. Klart ätbart. Ds.
Kommentarer
Trackback
